Elpriset är något som påverkar oss alla i vardagen, men få förstår hur det egentligen sätts?
I detta blogginlägg kommer vi att gå igenom hur elpriset bestäms och vilka faktorer som påverkar elpriset. Dessutom en efterlängtad förklaring till vad ett "priskryss" är.
Elpriset bestäms timme för timme på elbörsen Nordpool
Sveriges elmarknad är avreglerad och priset på el bestäms av utbud och efterfrågan samt tillgänglig överföringskapacitet. Varje dag kl 12:00 hålls en auktion på elbörsen NordPool, där elpriset fastställs för respektive timme under kommande dygn. Auktionen avslutas senast kl 13:00, då priserna för varje timme under kommande dag offentliggörs.
Inför den dagliga auktionen har säljare och köpare lämnat in bud. Buden baseras på mängden el som säljarna kan producera, och det pris de vill ha för den. Köparna å sin sida budar på hur mycket el de behöver och vad de är villiga att betala för den.
Buden från producenterna speglar de olika produktionskostnaderna för varje energikälla. Vanligtvis är vind- och vattenkraft de mest kostnadseffektiva alternativen, följt av kärnkraft och kraftvärme, medan el från fossila bränslen är de dyraste alternativen. Eftersom Sverige har en minimal produktion av el från fossila bränslen, är vi oftast tvungna att importera det från Tyskland eller Polen, vilket resulterar i ännu högre kostnader på grund av förluster vid överföringen.
Efterfrågan och tillgång styr elpriset
Efterfrågan på el varierar över dygnet, beroende på yttertemperatur, tider när vi har lampor tända, när verksamheter är aktiva osv. Detta är en utmaning eftersom inte all produktion går att styra på samma sätt.
När efterfrågan ökar behöver man använda sig av dyrare produktionsslag för att möta behoven, vilket leder till högre elpriser. När efterfrågan minskar räcker det kanske med enbart vindkraft vilket är billigast. Svängningarna kan gå snabbt. Ofta kan en relativt liten minskning i elförbrukningen resultera i betydligt lägre elpriser, eftersom man då slipper använda det dyrare produktionsslaget.
Elpriset bestäms av den "sista kilowattimmen"
I diagrammet nedan (från Svenska Kraftnät) kan man se efterfrågan representerad av ett lodrätt lutande streck, vilket indikerar hur mycket el som behövs under en viss timme.
Elpriset bestäms utifrån kostnaden för "den sista kilowattimmen" som krävs för att möta efterfrågan. Ett "priskryss" bildas där strecket för efterfrågan och den stegvisa produktionskurvan möts. Detta blir priset.
Ibland räcker inte produktionen
Producenterna lägger sina bud utifrån deras produktionskostnader, och de billigaste buden tilldelas först. I vissa situationer kan det uppstå brist på bud för produktion, till exempel under en kall vinterdag när det är mörkt och vindstilla. Kylan gör att efterfrågan är hög, eftersom det krävs mycket uppvärmning. Samtidigt är produktionen begränsad, eftersom det är stilla och ingen vindkraft produceras.
I detta exempel skulle efterfråge-strecket ligga långt till höger, men den stegvisa produktionskurvan skulle inte räcka ända fram. Det innebär att det saknas tillräcklig kapacitet för att möta efterfrågan, och det blir ingen prissättning genom ett priskryss. I sådana situationer införs ett förutbestämt maxpris, som är satt till 4 000 euro per megawattimme (MWh) (ca 4600 öre/kWh).
Detta pristak finns för att begränsa de höga priserna. Priset skall inte kunna bli hur högt som helst. Men samtidigt skall pristaket vara tillräckligt för att få konsumenter att reagera genom att minska sin elförbrukning. Om detta inte räcker kan Svenska kraftnät i värsta fall vidta åtgärder för att koppla bort delar av förbrukningen manuellt.
Tillsammans kan vi påverka elpriset
Att förstå hur elpriset sätts kan vara till nytta för oss som konsumenter. Genom att vara medvetna om elprisets beroende av utbud och efterfrågan kan vi fatta informerade beslut för att minska vår elförbrukning under tider med höga priser. Det kan också vara intressant att följa utvecklingen på elmarknaden för att förutse eventuella prisförändringar och planera vår elförbrukning därefter.
Om vi alla bidrar genom att vara energimedvetna kan vi tillsammans påverka elpriserna och skapa en mer hållbar framtid för oss själva och kommande generationer.
